Denna uppsats utgår från romanen Montecore: en unik tiger av Jonas Hassen Khemiri, som utkom 2006 på Norstedts Förlag och är Khemiris andra bok efter succédebuten med Ett öga rött. Detta är en intersektionell studie av den förstnämnda som tittar på hur de olika maktordningarna inom romanen ter sig. Men även hur dessa påverkar varandra..

This paper is about the construction of a ?Swedish? identity in the novel Montecore: en unik tiger by Jonas Hassen Khemiri (translated in English to Montecore: the silence of the tiger). In the paper I start by, after a short introduction, introducing the theoretical background against which the novel will be analyzed. The main focus is postcolonial theories with Edward Saids work about making ?the Other? as a base.

Syftet med denna uppsats är framförallt att försöka visa, samt diskutera, vad en postkolonial läsning kan vara, och vad den kan ge. Jonas Hassen Khemiris "Ett Öga Rött" är ämnet för min läsning, alltså mitt primärmaterial. Genom olika närläsningar av denna roman undersöks relationerna mellan språk, makt och identitet. Huvudsakligen försöker jag, med hjälp av postkolonial teoribildning, att utröna hur romanens huvudkaraktär och berättare, Halim, förhåller sig till sig själv, och sin verklighet. Min teoretiska grund ligger hos de postkoloniala teoretikerna Edward Said och Homi Bhabha.

The purpose of this study is to examine how immigrant authorsare mediated in texts. The study is based on three magazines which are directed towards the library sector. These texts have been published from the year 2000 to the year 2012. The study focuses on two of these magazines, namely Bibliotek i Samhälle and Biblioteksbladet. The study focuses on authors who write in the swedish language, but who still seem to be perceived as immigrant authors.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat..

Syftet med uppsatsen är att i Jonas Hassen Khemiris roman Ett öga rött undersöka matens roll som identitetsskapare och kultur- samt symbolbärare, liksom mat som katalysator för känslan av tillhörighet och utanförskap och skapandet av ett "vi och de"-tänkande. Både orientalismen och den postkoloniala teorin bör kunna bidra med fruktbara begrepp att utgå ifrån när det gäller att undersöka identitetsskapande i Ett öga rött. Boken utspelar sig förvisso i ett svenskt samhälle, ett samhälle som inte har mycket av den mörka, koloniala historia som andra västeuropeiska länder bär på. Trots detta finns både föreställningar om "vi och de andra" och centrum och periferi ständigt närvarande även i Sverige, och många är de människor och grupper som alltför väl känner utanförskap även här. Dessa teorier bör därför kunna komma till användning på ett givande sätt.

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet..

Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer..

En närläsning av Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar - 1. Kärleken med fokus på sjukdomen aids och dess framställning i romanen. Analysen är uppdelad i tre delar: den medicinska, sociala och diskursanalytiska aspekten..

I den här uppsatsen undersökts hur greppet mise en abyme kan användas som ett dekonstruktivt verktyg i fiktionen. De tre romanerna som ligger till grund för uppsatsen är Montecore - en unik tiger av Jonas Hassen Khemiri, Sara Stridsbergs Drömfakulteten: tillägg till sexualteorin samt If on a Winter?s Night a Traveler av Italo Calvino.Gemensamt för romanerna är att de alla genom att kommentera sin egen tillkomst och låta boken uppträda i boken skapar en osäkerhet i frågan om vad som är sanning och inte i de respektive berättelserna. Sanningen rubbas och dekonstrueras om vartannat genom användandet av mise en abyme..

Den här uppsatsen har anknytning, men ingen direkt koppling, till b-uppsatsen Invandrarsvenska ? ett ungdomsspråk?, därför kan man se denna uppsats både som fristående och som en del av Invandrarsvenska ? ett ungdomsspråk? I uppsatsen har jag valt att titta närmre på det litterära verket Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, som från början skulle ha fått ett större utrymme i Invandrarsvenska ? ett ungdomsspråk? Ett öga rött publicerades 2003 och blev snabbt en omtalad bok eftersom den inte var skriven på korrekt grammatisk svenska. Den är skriven på vad som kom att kallas ?invandrarsvenska?, en form av talspråk, där det svenska språket blandats med slang och ord från andra språk. Ett öga rött handlar om en ung pojke som söker svar på frågor om sin omgivning och identitet.

In the year of 2012, a police project called ?REVA? was established in Sweden. The goal was to increase efficiency in deporting undocumented migrants from Sweden. Two articles relating to the project were published in Swedish newspaper Dagens Nyheter. One was an open letter to Attorney General Beatrice Ask, written by the famous author Jonas Hassen Khemiri.

En retorisk analys av Johan Vilhelm Snellmans och Malla Silfverstolpes följdskrifter till Carl Jonas Love Almqvists roman Det går an..

En narratologisk jämförelse mellan Karin Fossums Jonas Eckel och Kari Hotakainens Löpgravsvägen. Romanerna studeras även ur ett genusperspektiv..